Kontanter vid sidan av har precis nått 25 % av USA:s BNP Historien visar att detta INTE slutar väl... En tråd 🧵

2/ Detta diagram visar oss andelen av USA:s totala BNP som består av kontanter. Just nu är 25 % av ekonomin, eller ungefär 7,5 biljoner dollar, investerad i penningmarknadsfonder. Det här är pengarna som ligger vid sidan av. Det är den högsta nivån sedan april 2020, innan januari 2009 och oktober 2001.

3/ Dessa datum markerar tre av de största ekonomiska nedgångarna under de senaste 20 åren. Samtidigt som de tre största börskrascherna under de senaste 20 åren. När dessa ekonomiska och marknadskrascher var över återinvesterades de avmarginaliserade pengarna tillbaka på marknaderna. Vilket leder till långa perioder av ekonomisk stabilitet och starka finansmarknader.

4/ Idag har vi två möjliga scenarier i nutid. Scenario A – Institutioner håller rekordstora kontanter och väntar på en börskrasch precis som 2001, 2009 och 2020. Scenario B – Alla dessa pengar är precis på väg att omfördelas, vilket leder till en enorm likviditetsvåg olik allt sedan 1920-talet.

5/ Den amerikanska arbetsmarknaden har avmattats med de senaste siffrorna som visar nästan ingen jobbtillväxt. Arbetslösheten har också ökat med 1 % under det senaste året. Detta är samma mönster som vi såg under de tidiga skedena av lågkonjunkturerna 2001 och 2008.

6/ Vid första anblicken kan det se ut som att vi ser Scenario A hända igen. Alla pengar som ligger vid sidan av väntar på att en krasch ska inträffa innan de omplaceras. Men för att förstå vad som verkligen pågår måste vi titta på varför institutioner kunde hålla så mycket kontanter precis före börskraschen.

8/ Institutioner håller inte rekordstora summor kontanter eftersom de har någon form av insiderinformation. De fattar sitt beslut om att hålla kontanter baserat på hur attraktiva kontantavkastningar är i förhållande till andra tillgångar. När kontanter är attraktiva samlar företag, individer och institutioner på sig mer kontanter för att få höga fasta avkastningar.

9/ När detta händer dräneras likviditeten från den bredare ekonomin. Eftersom pengarna som kunde ha avsatts till expansion, forskning och utveckling eller byggnation hamnar i kontanter på grund av de höga avkastningarna. Detta ökar risken för en ekonomisk nedgång.

10/ Detta är precis den mekanism som inträffade precis inför lågkonjunkturerna 2020, 2008 och 2001. Detta diagram visar räntan du får för att hålla kontanter ända tillbaka till slutet av 1990-talet. Som du kan se var kontantavkastningen hög, vilket gjorde avkastningen på kontanter attraktiv.

11/ När vi lägger den amerikanska inflationstakten ovanpå kontantavkastningen ser vi att kontantavkastningen inför ekonomiska nedgångar var högre än inflationen. Så var fallet 2019, 2007 och 2000, men var generellt inte fallet under större delen av de senaste 20 åren. En sådan miljö skapade ett verkligt incitament för kassauppbyggnad, vilket minskade likviditeten och lade grunden för varje nedgång.

12/ Idag har vi följt exakt samma reglering: Kontanträntorna pressades över inflationen 2022–2023 — > Vilket ledde till rekordhög kassaackumulering — > Bromsade den ekonomiska rörelsen. Hittills låter allt detta likt scenario A.

13/ Det verkar som att vi borde stå på randen till en ekonomisk nedgång. Men om vi zoomar in lite närmare ser vi att situationen börjar förändras. Avkastningen på kontanter har sjunkit i ett år eftersom Fed sänker räntorna, vilket gör kontanter mindre attraktiva.