Mycket av liberal argumentation de senaste 15 åren har inte byggt på att göra ett starkt faktabaserat argument eller ens komma på en övertygande ideologisk berättelse, utan snarare på att skapa illusionen av konsensus. Det är därför cancelkulturen fick sådan kraft – de brydde sig egentligen inte om du trodde på vad de sa eller kunde visa att något var falskt eller obelagt. Det som spelade roll var att upprätthålla illusionen av konsensus eftersom det verkligen var grunden för deras makt och legitimitet. 'Vi är alla överens,' osv. När 'alla är överens' är allt annat bara en slumpmässig detalj och du behöver inte ens beröra enskilda saker.