Att klättra upp till toppen av ett fält utan guide är lika svårt som att hitta en väg ut ensam i den vidsträckta vildmarken en stjärnlös natt. Detta är inte bara en kunskapsutmaning, utan också ett extremt test av sinne och uthållighet. Först förlorar du effektivitetens kompass. Varje riktning måste du själv pröva och fela, och varje fälla måste du själv trampa på. Dyrbar tid och energi läggs på en väg som har bevisats av föregångare, och framstegen är långsamma och åtföljs av stor frustration. Det djupare dilemmat ligger i kognitionens begränsningar. Du kan inte avgöra vilka som är kärnfunktionerna, och det är lätt att upprepa sig på ytlig kunskap, eller så hamnar du i en självrättfärdig flaskhals och inser det inte, utan den "spegel" som kan spegla dina egna brister. I slutändan blev det en utdragen kamp mot självtvivel. Utan föregångarnas bekräftelse och råd kan varje bakslag skaka tron. Den typen av ensam utforskning i mörkret kräver inte bara extraordinär förståelse och uthållighet, utan också lite tur för att nå rätt dörr till toppen innan den helt slukas av förvirring.