Jung sa att ensamhet inte handlar om ensamhet, det handlar om att inte kunna dela sitt djupaste jag med andra. Men jag tycker inte heller att det är helt rätt. Året är 2025, vi kan alla ta med oss vårt autentiska jag vart vi än går, och alla är ensammare än någonsin. Jag tror att ensamheten i den här åldern är att känna att det som är viktigt för dig inte är viktigt för andra – att ingen verkligen bryr sig om dig utöver sitt egenintresse, och att ingen behöver dig mer än den terapeutiskt korrekta mängden av beroende. Alla är suveräna, alla är kejsare, totalt existentiellt ansvariga för sig själva och ingen annan.