Adivar-kratern på Venus — ett fantastiskt radarporträtt av kosmiskt våld fångat av NASAs Magellan-uppdrag. Venus döljer sin yta under ett tjockt, ogenomträngligt molntäcke, vilket gör optiska teleskop värdelösa. Det vi ser här är en syntetisk aperturradar (SAR)-bild — radarvågor som genomborrar atmosfären för att avslöja terrängen nedanför. Adivar, ungefär 30 km i diameter, sprängdes till liv av en massiv asteroidnedslag. Dess dramatiska, blomliknande (eller ögonformade) utseende kommer från planetens helvetiska ytförhållanden: brännande temperaturer runt 460–470°C och krossande atmosfärstryck ~90 gånger jordens. Dessa ytterligheter förvandlade den utkastade smälta bergarten till ett halvplastiskt flöde, som spred sig utåt i oregelbundna, blombladsliknande lober istället för de skarpa strålar som ses på luftlösa världar som månen eller Merkurius. Venus är snål med små kratrar – dess täta atmosfär fungerar som en brutal sköld som förångar eller fragmenterar de flesta mindre inkommande objekt innan de når marken. Endast riktigt stora slagare tränger igenom och skapar synliga ärr. Det är därför kratrar som Adivar är relativt sällsynta pärlor, som erbjuder ovärderliga ledtrådar om Venus geologiska ungdom, återupptagna historia och nedslagsprocesser. Bonusdetaljer från Magellan-data: Adivar utmärker sig med en sällsynt radarljus parabolisk streck som sträcker sig västerut — en vinddriven avlagring av fina utkastningar, till skillnad från de vanligare radarmörka strecken runt andra kratrar. Uppkallad efter den turkiske författaren och pedagogen Halide Edib Adıvar (1884–1964), ligger denna ~30 km långa skönhet strax norr om de västra Aphrodite Terra-högländerna. Kredit: JPL/NASA / Magellan Mission (SAR) / USGST Denna radarvy är en av de mest ikoniska glimtar av Venus våldsamma förflutna — en påminnelse om hur främmande och extrem vår grannplanet verkligen är.