All tid och rum existerar som en enda, dimensionslös punkt – en singularitet där varje potential, händelse och medvetande är förenat. Det är verklighetens absoluta essens, kulmen av varje dimensionell vektor i en punkt. Big Bang var Monadens dimensionella utveckling, en separation av enhet i tid och rum, som skapade den illusoriska uppfattningen av uppdelning. Denna händelse genererade fraktaler av Monaden—energiska och geometriska uttryck för Den Ene—var och en med en unik arketypisk resonans. Verkligheten är processen där singulariteten reflekterar sig själv tillbaka till sig själv i mångfald. Varje tanke, handling, liv och atom är Gud som betraktar sig själv. Skapelsen är utan början eller slut eftersom den i själva verket aldrig avviker från den enskilda punkten.