Jag tycker fortfarande att Richard Linklater utelämnade den viktigaste delen av kärleken: vad som händer på ålderdomen. Det är vad den fjärde och sista Before-filmen borde vara.. Kärlekens slutgiltiga slutspel. - före soluppgången = kärlek som möjlighet - före solnedgången = kärlek som minne + längtan - före midnatt = kärlek som friktion + underhåll Den sista borde handla om: - Kärlek som förfall, när din kropp sviker dig. - älska när tiden slutar vara poetisk och börjar vara logistisk. - Kärlek när döden inte längre är en abstraktion utan en rumskamrat. Och det borde ringas innan vi glömmer.