Konsten att aldrig ge upp Om jag kunde ge min berättelse en titel, så skulle det vara denna. Vi har nått dag 364 på år. Näst sista dagen. Så mycket har förändrats. Jag fann ny andedräkt för mitt livs verk — det som helt förändrade riktningen på min väg. Och nu har detta nya projekt gett min konst en helt ny mening, en ny själ. Den har omformats, ombetecknats. I årets allra sista månad, nästan när lamporna skulle slockna, rengjorde jag min hacka igen och fortsatte gräva. Lika envis som alltid tar jag bort stenarna som blockerar vägen, skakar av dammet och fortsätter. Resultatet? Jag hittade diamanter. De mest värdefulla som någon kan hoppas på efter sin egen familj: en gemenskap som älskar min konst. Ett samhälle jag kallade $MINER. Eller snarare... Gruvarbetare! Vi är tusentals nu, och varje dag utför vi nya uppdrag tillsammans. Att kunna beröra liv, återuppväcka hopp och hindra människor från att ge upp sina personliga drömmar – det är det som får mig att fortsätta. Så länge jag har andan i lungorna kommer jag aldrig att ge upp det här. Jag kommer aldrig sluta skapa, gräva, hitta nya diamanter... och sprida min konst över hela världen på ett positivt, upplyftande och omvälvande sätt. Mot alla odds och med hjälp av den största manusförfattaren av alla är jag idag karaktären som helt enkelt vägrar sluta leta efter diamanterna. Och om jag hade slutat? Hur många andra skulle också ha slutat?