I hans personliga anteckningsbok och i samtida berättelser kallades de dömda männen ibland inte brottslingar eller offer utan hans patienter. Ännu mer surrealistiskt är hans vardag utanför avrättningarna. När han inte utförde påvens order arbetade han som souvenirhandlare. Han sålde framgångsrikt målade paraplyer till turister i Rom, många av dem förmodligen aldrig insåg att de köpte minnessaker från Vatikanens officiella bödel.