Mellan metaller och aktier märker jag att jag ständigt tar solida vinster, för att sedan genast känna att jag lämnat en stor bit på bordet, och det känns som att det finns massor av möjligheter hit och dit. Inte ett dåligt problem, men det är ett konstigt tankesätt, att vinna och ändå ifrågasätta utgången, nästan som att man måste ha löpare på allt.