Med framväxten av fungerande AI-agenter är vi på sätt och vis tillbaka på ruta ett när det gäller prompting/kontextutveckling. Många åsikter men det finns inga tydliga bevis för rätt sätt att prompta agenter, hur de ska organiseras tillsammans och hur man organiserar och strukturerar mycket långa uppgifter.

Bör vi förlita oss på seriell agentarbete (färdigheter) eller parallellt arbete (subagenter)? Vill vi ha en hierarki där en agent bestämmer vad de andra ska göra? Kan agenter agera som domare för att kontrollera en annan agents arbete? Vilka kontrollpunkter och tester behöver byggas in i agentiska promptar?